Vad ska styrelsen göra - olika typer av ideella organisationer

I höstas var jag på ett möte med kommunen. Den nya handläggaren för föreningsbidrag till sociala föreningar utbrast förvånat: "men har ni anställda, ni är ju en ideell organisation". En inte helt ovanlig reaktion. Tittar man över floran av ideella organisationer i Sverige så finns det verkligen en stor stor varians, även om man utesluter "vad man gör" och bara tittar på själva organisationen. Skillnader som har stor betydelse när man ska fundera över vem som gör vad i en organistion, med början i vad ska styrelsen göra.

Den mest avgörande frågan som särskiljer olika organisationer inom gruppen ideella organisationer är om man har anställda eller inte. De allra flesta föreningar har inte anställda och där är det styrelsen och volontärer som gör allt från bakar bullar till visionerar om framtiden. Det är nog denna sorts ideell organisation som de flesta ser som normen när man tänker förening. När föreningen skaffar sin första anställda förändras mycket. Styrelsens roll förändras, kraven på organisationen från myndigheter ökar, många nya lagar att följa, den ekonomiska omsättning ökar och bättre kontroll behövs. Man kan säga att det är den "byråkratiska" skiljelinjen, man behöver byråkratiseras avsevärt när man börjar anställa.

Nästa skiljelinje är när en organisations totala mängd anställd arbetstid överstiger volontärtiden (inklusive styrelse). Är anställdas arbetstid mindre än volontärtiden brukar det betyda att de anställda i huvudsak administrerar den verksamhet som styrelse och volontärer planerar och genomför, till exempel en idrottsförening som har en anställd administratör på halvtid. Är tiden anställda lägger ned större än tiden volontärer lägger ned så blir de anställda allt viktigare, får större ansvarsområden och leder volontärer i större grad. När man passerar skiljelinjen innebär det också troligen att man har flera anställda och då behövs någon typ av hierarki mellan dem, någon/några får uppdraget att vara chef. När nu organisationen växer, de anställda kan ta och vill ha större inflytande över såväl drift som planering av verksamheten förändras styrelsens roll från att göra till att leda/styra. Man skulle kunna kalla skiljelinjen för den "professionella" skiljelinjen, organisationen och styrelsearbetet professionaliseras.

Då anställda är den delen i nästa alla organisationer som kostar mest så kan man använda ekonomisk omsättning som ena variablen i ett diagram. Den andra variablen skulle i så fall handla om olika typer av arbetsuppgifter som det finns i en organisation; praktiskt/administrativt, genomföra verksamhet, planering/strategi och vision/policy. Gör man detta som en bild så skulle man kunna tänka sig att det ser ut så här:

Det innebär att styrelsen å ena sidan alltid har vision/policy på sitt bord men å andra sidan kan det skilja avsevärt vilka områden som ska upp på styrelsens bord beroende på vilken typ/storlek organisationen har. Var man befinner sig har stor betydelse för vilka förväntningar, kompetenskrav etc. man ska ställa på styrelseledamöter som kan komma ifråga/vill ta på sig ett ansvar för föreningen. När de stora dragen är klara kan man sedan gå in mer i detalj och definiera vilka uppgifter som bäst sker var.

Organisationen  behöver också vara på det klara med att när den anställer och växer så förändras karaktären på organisationen. Det är viktigt att man reflekterar över detta innan man tar besluten om man verkligen vill det, vill byråkratiseras och professionaliseras med allt vad det innebär. Jag tycker också att vi, när vi diskuterar ideella organisationers styrning och ledning, tydligare behöver definiera vilken typ av organisation vi pratar om, och utveckla modeller för alla typer av organisationer.

David