måndag 9 september 2013

Han tänkte en sommar

I slutet av april sa jag upp mig från min tjänst. Jag gav mig själv lång tid att fundera på vad jag ska göra framöver, närmare åtta månader, då jag slutar först vid årsskiftet. Sommaren är en bra tid för funderingar och en hel del tid, mellan bad, lek, matlagning och nattning har gått till att fundera över vad jag ska göra framåt.
Lite oväntat för mig själv kom jag fram till att jag inte vill ha en ny fast anställning. På något sätt känns det inte rätt just nu, lite för inrutat och instängt. Tyvärr medför det också osäkerhet och jag brottas en del med viljan att göra det som jag tycker känns rätt och ansvaret som barn och hus och annat som ingår i livet medför. Men viljan av att göra det som känns rätt för mig just nu har vunnit, jag söker inga jobb.
Jaha, vad vill jag då, nu när jag vet vad jag inte vill? Denna fråga har tarvat betydligt mer tankemöda och jag har kommit en bit på väg men är inte klar än, och blir det nog aldrig. Några saker var lätta att komma fram till; jag vill ha roligt, jag vill vara fri och jag vill ha tid till min familj. Men mer konkret, vad vill jag arbeta med? I en bok jag har läst nyligen skriver författaren; det du går igång på, dina passioner, är ledtrådar till ditt autentiska ledarskap, så jag har funderat på vad jag går igång på.
Jag går igång på
  • ·         att utmana status quo i hur vi leder och organiserar våra organisationer. Allt från om budgeten verkligen är värd all den tid många lägger på att ta fram den, till hierarkins tvångströja. Det måste finnas mer humana och smartare sätt att leda och organisera än mycket av det som finns idag.
  • ·         att vrida, vända och knåda på embryon till bra verksamhetsidéer så att de får form och färg som gör dem möjliga att genomföra i verkligheten. Ofta genom att korskoppla mellan olika typer av verksamheter, att ta idéer från ett område och testa hur de skulle kunna fungera i ett annat område.
  • ·         att hitta en organisations ”själ” (eller igelkottskoncept som Jim Collins skulle säga) och låta den få vara styrande genom allt som görs och tänks, att fundera på hur organisationer kan var autentiska och hur detta kan synas i alla processer, system och kommunikation som sker.

Så det jag vill göra är att, genom att utmana det rådande ledarskapsparadigmet, hitta sätt att leda och organisera som skapar möjlighet för både människor, verksamheter och organisationer att växa, framförallt genom att låta medarbetare få makt och ansvar för helheten och genom att organisationerna har en tydlig idé om sig själva, en tydlig riktning som ligger till grund för alla beslut som fattas.

Ja, hur gör jag det i praktiken då? Ja, den frågan är fortfarande inte löst, men riktningen framåt tror jag är en kombination av att erbjuda den kompetens och erfarenhet jag har som konsult och starta och driva företag. Våren kommer att bli spännande!

Ekonomiskt ansvarstagande - allas ansvar?!

I alla organisationer är en god ekonomi viktigt för att kunna genomföra uppdraget. Hur får man då ekonomiskt ansvarstagande i en organisation där mycket av makten är delegerat till de enskilda medarbetarna? 

Jag tror att det handlar om att:
* göra ekonomin till vars och ens ansvar
* göra ekonomin gemensam 
* göra ekonomin tillgänglig
* göra ekonomin förståelig
* göra ekonomin viktig

Det är fina ord som nog alla kan stämma in i, så vad skulle då dessa ord kunna betyda i praktiken? 

Den första punkten handlar om att göra ekonomin till vars och ens ansvar. Jag tror att det skulle kunna handla om att sätta upp några principer för väsentliga ekonomiska beslut, i vårt fall att dra på oss kostnader. Kanske kan dessa riktlinjer vara rimliga: 

Vi behöver tjänster och produkter för att driva en kvalitativ verksamhet. De kostnaderna vi tar ska vara försvarbara som rimliga inför kollegor och givare. Finansiering av kostnader följer följande steg:
1, få någon annan att betala för att ge oss det vi behöver
2, få någon att ge oss det vi behöver
3, få någon att ge oss en stor rabatt
4, köpa det vi behöver till normalt pris

Vem får du fatta ekonomiska beslut? Här är det nog samma princip som ska gälla, de som är berörda ska vara med och fatta beslutet, vi gör ekonomin gemensam. Små kostnader, till exempel att bjuda en utsatt ungdom på kaffe på McD, måste rimligen kunna beslutas av den enskilde kontaktpersonen. Kostnader inom en verksamhet av liten eller mellanstor art torde vara något som arbetslaget kan bestämma. Större kostnader eller kostnader som kan röra upp känslor påverkar alla och då ska alla vara med och fatta beslutet.

För att var och en ska kunna stå upp för de fattade besluten och söka information bör nog all ekonomisk information vara tillgänglig för de som förväntas ta ansvar för den. Fri tillgång till siffrorna gör att vi kan ställa varandra till svars för kostnaderna. 

Men det är inte alla som vill eller klarar att själva gå in i bokföringen och kolla upp och skapa sig en bild av hur det går. Varje organisation bör söka några få ekonomiska nyckeltal som snabb skapar förståelse för hur det ekonomiska läget är i organisationen. Dessa förklaras för alla och kommuniceras regelbundet. I vårt fall skulle det kunna vara kassaflöde och antalet månadsgivare. Kassaflöde beskriver om vi klarar av att betala vår kostnader varje månad med de inkomster vi har. Ett positivt kassaflöde över tid ger utrymme för nya åtaganden, ett negativt signalerar att vi behöver sänka kostnaderna på ena eller andra sättet. Månadsgivare är en signal på hur vår viktigaste långsiktiga finansiering fungerar - gåvorna från västeråsare. 

Att göra ekonomin viktig för alla tror jag är helt avgörande i en insamlingsorganisation som vi är. Jag funderar på sätt där vi kan låta våra verksamhetsmässiga ambitioner bli direkt länkade till ekonomisk stabilitet och långsiktighet. Det skulle kunna handla om att vi inte utökar med någon fast tjänst förrän kassaflödet har varit stabilt över noll under 12 månader. Eller att länka ny verksamhet till nivån på månadsgivare, inte förrän vi har ökat med ett visst antal månadsgivare får vi sätta igång med verksamhet som vi vill genomföra. 

Om vi lyckas med konststycket att få alla intresserade av och engagerade i ekonomin, får vi de bästa förutsättningarna för att allt bättre och mer hjälpa utsatta västeråsare. 





lördag 7 september 2013

Ekonomisystem - inte fria från värderingar

I veckan har jag funderat över ett lite annorlunda fall av negativ människosyn, nämligen ekonomisystem. Nu kan jag ärligt talat bara skriva om vårt eget men jag tror att de flesta system fungerar likadant. Vårt ekonomisystem har informstionsbegränsning som utgångspunkt. Du måste ange precis vad en medarbetare ska få tillgång till. En medarbetare hos kan normalt sett varken boka kostnader på något annat nummer än sitt eget och inte se i analysdelen något annat än det egna. Bakgrunden är rimligen i det första läget att vi tror att medarbetarna antingen inte förstår bättre så det skulle bli en massa fel eller att medarbetarna skulle fuska, lägga kostnader som är deras egna på någon annans resultatdel. I det andra fallet, analysfunktionen, måste bakgrunden rimligen vara att vi vill hålla informationen hemlig, vi litar inte medarbetarna nog för att de ska få tillgång till alla siffrorna, se andras delar i verksamhetens ekonomi.

Frågan är hur bra det är att vi har ett centralt system i våra organisationer som så tydligt signalerar misstro. Hur söka denna medarbetare vilja ta ansvar för helheten, hela organisationens ekonomi, och lita på sina kollegor?

Kan man inte göra tvärtom? Alla får information om all ekonomi, och bara om vi i något område har riktigt  bra argument för att hålla den ekonomiska informationen hemlig så begränsar vi tillgången? Ja det som kan hända är ju att medarbetare kan börja ifrågasätta ekonomiska beslut som andra gör, inte minst cheferna. Men det vore väl bra?

Min förre chef sa till mig en gång, tro inte att hur vi bokför och redovisar ekonomi är neutralt, det är ideologiskt. Han hade och har rätt, ekonomisystemets uppbyggnad innehåller en människosyn. För er som tycker att det är viktigt att er organisation ska vila på tydliga värderingar, behöver också titta på vilka värderingar och synsätt till synes neutrala system vilar på och vidmakthåller.